Nästan en månad med höftledsprotes

Snart har de gått en månad…
Även om de första veckorna efter operationen var tuffa emellanåt, så ångrar jag inte operationen en sekund. Var så rädd att de skulle kännas obehagligt att ha protesen, men de känns inte alls som jag trodde. Positivt överraskad.

Något annat positivt är att vi äntligen ska få nytt golv efter vattenläckan. Vi kommer få ett fungerande kök igen.
Har haft 3 veckor med fullständigt kaos.. äntligen kanske vi kan börja få lite ordning. Halleluja!

Ännu en positiv sak är att jag efter 4 veckor nu äntligen fått tillbaka min mobil som gick sönder i samband med allt annat som kom samtidigt (operation, vattenläcka m.m)

När vi ändå är inne på den positiva linjen idag, kan vi ju hylla de underbara septembervädret! I Love it!

Barnen tycker min nya fotoapp är jätte kul tydligen för jag såg att galleriet var fullt med tokiga bilder på mina älskade tokstollar  =)

Nelliebelliebus
Nelliebelliebus

 

Simzon
Simzon
Lukie
Lukie

3 veckor efter höftoperation

Kanske dax för en liten uppdatering så ni vet att jag lever.
Det blir fortfarande bättre för varje dag. Fått några mystiska stora blodblåsor precis vid operationssåret, men de försvinner väl förhoppningsvis snart.

Ägnat de senaste dagarna åt att (försöka) lägga pussel. Ni vet ett sånt där 1000 bitars pussel med roligt motiv.. just nu är de inte så jävla roligt längre.
Ägnat typ 3 dagar åt att försöka få ihop de, men de är nåt fel på skiten, måste reklamera det. (egentligen är det nog mitt tålamod det är fel på, men de kan jag ju inte erkänna)

Men nu när vi skulle äta, så packade Johan ihop de… 3 dagars slit åt skogen.
Vet inte vem jag tyckte minst om just då…Johan eller Pusslet 😉
Äh de var nog lika bra de… nu kan jag ju låtsas som jag hade klarat de, och skylla på Johan.

 

De är de små sakerna som gör livet stort!

ScreenHunter_01 Apr. 05 18.22Två veckor har gått sedan min operation.
Vill nog fortfarande säga att det går upp & ner. Varit morfin fri ett par dagar. Men i takt med att jag kan börja stödja mer på benet, och därav fuska lite med kryckorna då & då, ett par steg för att få med mig nåt från kylen till bordet t.ex. så blir ju smärtan oxå värre… Ja jag får skylla mig själv.
Inatt var de för jävligt rent ut sagt.

Men man uppskattar verkligen livet på ett annat sätt de dagarna (eller timmarna)  man mår bra. De små sakerna betyder så mycket.

Men lika mycket som de små sakerna kan göra mig lycklig i mina bra stunder, så kan de små sakerna oxå kännas som världens motgång när jag har ont.
Emellanåt vill jag bara läggas in på sjukhus, drogas ner och vakna upp när jag kan gå och röra mig fritt igen.
Under mina dåliga stunder kan jag bryta ihop och tänka ”tänk om jag aldrig blir riktigt bra igen!”
Medans jag i de bra stunderna tänker ”jag kommer nog kunna vara tillbaka på jobbet snart” och så börjar jag planera allt jag ska göra när jag är bra igen.

Ja de pendlar helt enkelt… men jag kämpar på. Det kommer bli bra… jag måste bara ha lite tålamod.

 

Höftoperation – dag 10

Lördag. Bästa dagen på veckan (för då får man äta godis!)
En vecka sedan jag blev utskriven från sjukhuset.
Veckan hemma har gått ganska bra. Tufft emellanåt, men inte värre än väntat.
Inte höftmässigt iallafall.

2468837_6199513_b

Men vad jag inte hade räknat med var att hemmet skulle bli kaos!
Vi har fått en liten vattenläcka, och igår kom golvläggaren hit. Det slutade med att de rev upp golvet i hela köket och hallen. Vilket innebar att de tömde allt och satte det i vardagsrummet. Nu snackar vi allt…möbler, tömde skafferiet (hur sjukt mycket saker har man i ett skafferi?), tömde garderoben i hallen (varför har barnen 17 skor var och 15 jackor?) !
Så inte bara det att vi ska leva utan kök i 3 veckor, vi får även klara oss utan vardagsrum eftersom det är fullständigt kaos där. Kul!

Annars gå de lite upp & ner. Torsdag var en bra dag, men en desto sämre kväll. Fredagen var hemsk…idag känns de än så länge okej.  Så nu hoppas vi det fortsätter åt rätt håll.

Nu ska jag ut och njuta av det härliga vädret!

Trevlig helg!

 

Höftoperation dag 7- värsta dagen!

Vilken dag…
Hade en bråkig natt (drömmer så skumma drömmar nuförtiden), smärtor, rastlöshet i kroppen.. Men till slut somnade jag. Vaknade typ 50 gånger för jag råkar lägga mig på fel sätt i sömnen så jag vaknar av att de gör ont, men sov ändå okej några timmar.

När jag gick på toa imorse kände jag hur det tryckte i huvudet och jag var stopp i näsan… typiska migrän symtom för mig. Vågade dock inte ta min migränmedicin eftersom jag redan tar så mycket starka tabletter. Man ska inte blanda hur som helst utan att veta vad man gör. Så jag försökte lägga mig och hoppas på att migränen skulle försvinna.
Men det tog inte låg tid innan det blixtrade till, och kräkningarna kom.
Hade ont i höften samtidigt så jag kunde inte ta mig upp ur sängen..så jag låg halva dagen och spydde i en påse i sängen.
När man inte får böja sig framåt är de plötsligt besvärligt att kräka på toalett eller i en spann. Fy vilken dag!

Ibland måste man få gnälla, även om de alltid finns dem som har de värre…men de får de väl knappast bättre för att jag låter bli att gnälla?

Framåt eftermiddagen försvann huvudvärken och jag var plötsligt så tacksam över att bara ha ont i benet. Jag kunde äta igen, vilket behövs både för läkningen och blodvärdet. Satt till och med ute i solen och njöt en stund.

Vill passa på att tacka alla som hör av sig och tänker på mig.
Tack för presenter och kort.
Tack till svärmor som hjälp till med matlagning, tvätt, diskning, hämta Nellie och ta hand om mig i 2 dagar.
Och till mamma som kommer med lunch till mig imorgon och hämtar Nellie på dagis. 
Och såklart till min älskade sambo som tar hand om mig och barnen.
Till mina fina barn som är så förstående och hjälpsamma. Tack!

Grattis Lucas 11 år

juli-aug 047Idag fyller min älskade Lucas 11 år.
11 år…då är man ju stor…hur gick de till?

Dagen har firats här hemma med tacos & glass med mormor & farmor.

Idag fyller min nya höft en vecka…det har firats med morfin och frustration…. frustration över att allt går såå himla långsamt. Frustration över att jag inte kan göra någonting, inte ens fixa kaffe eftersom jag har en krycka i varje hand och inte kan gå utan. (Provade att gå ett steg utan från toalett till handfat..dumt, mycket dumt, det strafflukie 7år Lucas HCade sig!)

Men nu har en vecka gått, nu blir de nog bättre och bättre för varje dag!

allting-går1-300x225

Höftoperation- dag 5

Ganska jobbig dag, och mycket jobbig natt.
Mycket smärta, mycket frustration och ytterst lite energi.
Suttit ute i rullstolen en stund och fått lite sol, skönt!
Annars mest sovit. Imorgon är jag ensam hemma…barnen är på skola & dagis, sambon jobbar… men de fixar sig. Ska försöka låta bli att tappa kryckan. För då är de kört! (de händer hela tiden)

Min mobil har pajat oxå.. när man behöver den som mest.
Fick panik inatt när jag hade så ont så jag inte kunde resa mig, och jag inte visste vad klockan var. var rädd att jag skulle ta morfinet för tidigt, hade ingen aning om de hade gått 1 timme eller 7 sen jag tog sist. Tabletterna låg bredvid sängen, och till sist var jag tvungen att ta dem. Men sen vakna jag upp igen och kände samma sak.
Inatt måste jag se till att ha en klocka vid sängen.. och en lampa. Är van vid att lysa med mobilen men de gick ju inte. Tänk vad beroende man är av sin mobil.

Dag 4 – utskrivning

Lördag.. då ska man vara hemma och mysa med familjen, inte ligga här på sjukhus.
Så idag checkar jag ut från Trelleborgs Lasarett och beger mig hemåt. Känns bra!
Blev så himla mycket piggare av blodet igår… hade kanske varit ännu roligare om det var en bag-in-box rött de kopplat på mig..de var ju faktiskt fredag. Men rött som rött, och jag mår bättre.

20160819_100307Gissar dock på att värdena inte är helt tipp topp för jag är fortfarande yr, hör susningar i öronen och ser stjärnor framför ögonen emellanåt.

Både sköterskor och annan vårdpersonal har påpekat att läkaren var lite snål som bara gav mig en påse, trots mina låga värden.
Men det är blodbrist, så alla ni som kan, gå in på geblod.nu och registrera er för att bli hjältar! Varje droppe räknas!

Smärtmässigt mår jag helt okej… har dragit ner på morfinet, och de känns ändå bra. Nu hoppas vi bara vi kan hålla smärtan under kontroll hemma.


IMG_20160816_100607Längtar hem
…Jag har aldrig varit borta så här många dagar från Nellie, inte sett henne sen i tisdags innan operation, då hon vakade över mitt dropp.
Lucas & Simon har varit och hälsat på, och Lucas ringde och pratade en lååång stund igår. Mina fina barn.

Längtar även efter riktig mat!
Sverige är fantastiskt på många sätt. Att vi får mat på sjukhusen är toppen, men här får jag nog erkänna att jag är något kräsen.. Dessutom är korv inte min favorit mat, här verkar de älska  korv..

mera korv..
korv..
Korv...
mera Korv…

dag 3

Tack alla blodgivare
Tack alla blodgivare

Idag är det fredag, det har gått 3 dagar sedan operationen. Idag var lite av ett bakslag, tyckte jag mådde förvånansvärt bra i onsdags, dagen efter op. Men sen blev jag bara tröttare och tröttare. Blodvärderna sjönk. Imorse var mitt Hb på 72, så då fick jag blod. Tack alla blodgivare därute. Ni är alla hjältar!

Nu börjar jag piggna till igen. Smärtan är hanterbar, imorgon åker jag hem till familjen! Yeah!

 

 

 

jag överlevde

20160817_114707Den gamla höften är borta. En av de fulaste höftleder de sett, till och med 90åringarna låg i lä här.. Så ja de var väl dax att byta ut den helt enkelt!

 

Efter 20 timmar på uppvak kom jag idag ner till avdelningen igen.

Fantastisk personal (de flesta), fick eget rum… Så ja om de inte vore för att de gör skitont varje gång jag ska resa mig upp och jag går på ett helt apotek av små mystiska piller, så vore de bra.

Men jag överlevde… Och nu kan de bara bli bättre! Yeah!

Eller YOLO som mina barn skulle sagt 😉