Ålderskris?

img_20160930_213555För att väga upp att jag kände mig så supervuxen när jag besiktigade bilen idag, så handlade jag kläder på barnavdelningen till mig själv. Snodde även min 3årings mössa.
Våga vägra vara vuxen!
Don’t grow up it’s a trap

 

Hösten är här!

Och med hösten kom den ovälkomna höstförkyldningen. Vaknade mitt i natten igår och kunde knappt andas, inhalerade min astmamedicin…fick hjärtklappning och vågade inte somna för de kändes som jag aldrig skulle vakna igen om jag somnade. Så jag tog mina hörlurar och lyssande på Tvillingpodden… men det uppskattades nog inte av min kära sambo att jag låg och skrattade för mig själv mitt i natten…nästa gång får jag välja en mer allvarlig podd nattetid 😉

20160922_135835

Dagens status är halsont och jobbig hosta.
Jag ska försöka ta mig ut och få lite frisk luft, solen skiner ute och det är såå höstfint med alla färgglada träd. Frisk luft gör gott för själen! 

host

I eftermiddag ska jag besiktiga bilen. Jag har ju bara haft körkort i ett par år, så detta är min första bilbesiktning jag gör själv. Tar med mig Simon som assisten så han kan hålla mina hjälpmedel och framförallt hålla mig sällskap 🙂

Trevlig helg på er!

 

 

Back 2 bed..

Man ska inte ropa hej för tidigt.
Var så glad för jag fick börja släppa kryckorna igår!
Men som vanligt är jag lite för ivrig… lagom är ju inte min grej.

Det straffade sig snabbt, och det blev en kväll i sängen med värk & morfin. Och så har även denna dagen fortsatt…
men men, bara att kämpa på…fast lite långsammare.

Nu ska jag ta en kopp kaffe och andas lite frisk luft!

2016-09-15-08-54-58-714

6 veckor har med nya höften!

Jag klarade de!
jag har nu stått ut de 6 värsta veckorna efter operation.
Nu får jag börja släppa kryckorna och lära mig gå på nytt. Jag har redan fuskat och provat, så jag vet att jag kan gå utan problem…eller nja jag ser ju ut som en gravid anka som bajsat på sig, men ändå..jag kommer framåt, Yeah!

selfiecamera_2016-09-01-16-55-04-451
Och jag kan bära min egen kaffekopp så jag slipper stå till vid kaffebryggaren varje gång jag vill ha kaffe, underbart!
Jag får även börja köra bil. Vilken frihetskänsla!
Innan tyckte jag de var såå jobbigt med alla som tjatade och frågade –ska du inte ta körkort snart?
Nu fattar jag inte hur jag klarade mig 30 år utan körkort?

Jag måste fortfarande ha mina hjälpmedel ca 2 månader till. Kan inte gå på vanlig toalett osv. så kan inte göra några större äventyr. Men bara de att jag kan röra mig och inte är fast i min rullstol eller sängliggandes av smärtor eller däckad av morfin är så skönt.

Är så glad att det varit så fint väder dessa veckor, eftersom jag inte kunnat ta på mig byxor och skor själv så har de vart underbart att man kunnat ha klänning och sandaler varje dag. Jag har suttit många timmar i min rullstol och njutit av solen och lyssnat på tvillingarna Lagergren (tvillingpodden) i lurarna.

Simon tog sin första gitarrlektion igår, han tyckte det var superkul! Finns ju inget bättre än att se sina barn riktigt stolta & glada!
Jag önskar att jag kunde spela nåt instrument…eller sjunga!
Vad är jag bra på egentligen??

gitarrhero

 

En bättre måndag

img_20160919_104606Igår var hela familjen lediga. Killarna hade studiedag, Och Nellie skulle till läkaren (angående hennes bråkiga mage) så Johan var föräldrarledig eftersom jag fortfarande inte får köra bil…och inte kan ta hand om Nellie ensam mer än ett par timmar heller för den delen.

Efter läkarbesöket åkte vi till Västra hamnen i Malmö för killarna hade hört att det var rena pokemon-paradiset. Och de var de. En (inga namn nämnda) bröt ihop när batteriet på mobilen tog slut så han missade någon super pokemon. Men annars var de Super mysigt!  Helt vindstilla och klart på himmelen.

2016-09-19_14-52-29
Meningen med livet..dessa 4 gör mig hel!
2016-09-19_14-32-56
familjen poserar med öresundsbron i bakgrunden

 

 

Jag gick nog lite för mycket.. för plötsligt kom smärtan från h*lv*te! Men hade med mig morfin som tur var. Blev åksjuk på vägen hem (morfin & bilåkning går inte ihop för mig!) så låg hemma och kräktes på eftermiddagen. Men de var de helt klart värt för att komma ut med familjen.

2016-09-19_14-29-40 3 coolaste killarna jag vet!

Alla måndagar borde vara så här !

 

 

utsätta sig för sorg

 

 

cropped-20160806_172701-e1471244115755.jpg
Ett leende betyder inte alltid att man är glad

 

Vad är de för fel på mig?

När jag är för glad, när allt känns för bra för att vara sant.. Så är de ju oftast de.

Men istället för att bara glida med och njuta, så kan jag ibland få för mig att jag behöver vara ledsen. Så jag utsätter mig för sorg.
Antingen genom att överanalysera saker så jag tills slut mår dåligt av de. Eller läsa om sorgliga saker, lyssna på sorgliga låtar (musik kan verkligen påverka mig otroligt mycket!) eller tänka på nåt jobbigt som hänt för längesen. Varför utsätter jag mig för sorg när jag inte behöver de? Knäppt!

 

 

Nästan en månad med höftledsprotes

Snart har de gått en månad…
Även om de första veckorna efter operationen var tuffa emellanåt, så ångrar jag inte operationen en sekund. Var så rädd att de skulle kännas obehagligt att ha protesen, men de känns inte alls som jag trodde. Positivt överraskad.

Något annat positivt är att vi äntligen ska få nytt golv efter vattenläckan. Vi kommer få ett fungerande kök igen.
Har haft 3 veckor med fullständigt kaos.. äntligen kanske vi kan börja få lite ordning. Halleluja!

Ännu en positiv sak är att jag efter 4 veckor nu äntligen fått tillbaka min mobil som gick sönder i samband med allt annat som kom samtidigt (operation, vattenläcka m.m)

När vi ändå är inne på den positiva linjen idag, kan vi ju hylla de underbara septembervädret! I Love it!

Barnen tycker min nya fotoapp är jätte kul tydligen för jag såg att galleriet var fullt med tokiga bilder på mina älskade tokstollar  =)

Nelliebelliebus
Nelliebelliebus

 

Simzon
Simzon
Lukie
Lukie

3 veckor efter höftoperation

Kanske dax för en liten uppdatering så ni vet att jag lever.
Det blir fortfarande bättre för varje dag. Fått några mystiska stora blodblåsor precis vid operationssåret, men de försvinner väl förhoppningsvis snart.

Ägnat de senaste dagarna åt att (försöka) lägga pussel. Ni vet ett sånt där 1000 bitars pussel med roligt motiv.. just nu är de inte så jävla roligt längre.
Ägnat typ 3 dagar åt att försöka få ihop de, men de är nåt fel på skiten, måste reklamera det. (egentligen är det nog mitt tålamod det är fel på, men de kan jag ju inte erkänna)

Men nu när vi skulle äta, så packade Johan ihop de… 3 dagars slit åt skogen.
Vet inte vem jag tyckte minst om just då…Johan eller Pusslet 😉
Äh de var nog lika bra de… nu kan jag ju låtsas som jag hade klarat de, och skylla på Johan.