3 månader efter Op.

20161031_170507
Världens sötaste pumpa!

Idag är det exakt 3 månader sedan jag fick min nya höft.

Ett tag var jag såå glad, jag hade flera veckor utan smärta. Och dte är bättre än vad jg haft på flera år!!
Men nu är jag lite gnällig igen.

Höften gör ont, mer ont än för några veckor sen.
Jag trodde helt säkert jag skulle kunna gå utan kryckor vid det 20161110_134919här laget. Men de kan jag fortfarande inte.
Jag går hos sjukgymnasten regelbundet, i början gick de så bra. Jag gjorde sådana framsteg bara på några dagar. Men 20161112_171347sedan fick jag väl som alltid lite för bråttom, blev lite för ivrig.
Höften blev mer svullen, jag fick mer ont. Och ja… nu känns de som jag står och stampar och inte kommer framåt. Fast det gör jag ju… det går bara sååå långsamt.

Min sjukgymnast är verkligen toppen. För hon vill hellre att det tar lite tid och blir rätt, än att jag skyndar och faller in i gamla ovanor där jag belastar fel och går snett. Och jag håller ju egentligen med henne helt och hållet.

20161108_151457
Syskonkärlek!

Så jag kämpar på, en dag i taget. Ska tillbaka till sjukgymnasten idag. Jag hoppas då att hon säger att jag får släppa kryckorna.
Sedan är det återbesök hos läkaren nästa vecka.
Sen börjar jag kanske jobba?!
Känns ju i och för sig orimligt med tanke på mina arbetsuppgifter. Men snart så… jag kämpar på…hej & hå!

Tillbaka till jobbet

Känner mig nästan lite nervös faktiskt.
Idag ska jag få träffa alla mina kära kollegor & chefer, och även en del nya kollegor jag inte träffat än.

15520150-a6pny

Nej tyvärr kan jag inte börja jobba än. Men det är utbildningsdag på jobbet, så vi ska på föreläsning några timmar. Och sedan blir vi transporterade en halvtimme till okänd plats där överraskning väntar. Spännande!
Det kommer vara en liten fysisk aktivitet också. Men den får ju jag hoppa över.
Jag har ju återigen 2 kryckor efter sjukgymnastens order. Dessutom har jag fått mer ont de senaste 2 veckorna igen. Antagligen av överansträngning (lagom är ju inte min grej!) så jag försöker lyda sjukgymnasten och vila mer.

ibland

Hade ju hoppats vara tillbaka på jobbet nu. Men med tanke på mina arbetsuppgifter, och att jag går med kryckor så känns de väldigt orimligt.
Kan inte böja mig (det ingår bland annat att sprita patientsängarna, även under =stå på knä), jag kan definitivt inte springa, vi måste kunna springa om de larmar, springa med blodprov till labbet (ganska lång sträcka) och springa och hämta saker åt sköterskorna. Jag kan inte köra patientsängarna (kan ju knappt köra en kundvagn).
Just nu ska jag gå max 15 min om jag promenerar, och max 30 min om jag går lugnt med små pauser. På mitt jobb går man i princip hela tiden.
Jag kan heller inte stå still för länge, och får även ont om jag sitter still länge. Så ja.. det är inte läge att jobba än.
Men jag går hos sjukgymnast varje vecka och tränar hemma. Men jag får inte vara så ivrig som jag gärna är.. utan måste det låta ta sin tid så det blir rätt.
Har gått fel och belastat fel såå länge innan operatin pga smärtan så hela ryggen är sned. Och jag trampar jätte konstigt med foten enligt sjukgymnasten, ligger även snett med hela kroppen om jag ligger på rygg. Så hellre att det tar lite tid och blir rätt. Än att skynda och ångra det sen.

Men jag älskar ju mitt jobb & mina kollegor & chefer som ni vet.. så det ska bli kul att få träffa alla idag!

Trevlig helg på er!

Fredsmanifestation

 Idag var de dags för den årliga Fredsmanifestationen på Annelundsskolan. Hela skolan sjöng några sånger om fred utanför kommunhuset. De var så söta som vanligt. Men de häftigaste är ändå när de går i led från skolan till Kommunhuset alldeles tysta! En hel skola från fsk-klass till årskurs 6, som är tysta… hur ofta händer de?World peaceLäste faktiskt häromdagen om vilket kaos de var när jag skulle på fredsmanifestationen för 2 år sen, och hur man kan se på saker på 2 olika sätt.
Värt att tänka på när man bara ser alla perfekta bilder på instagram och alla superlyckliga skrytinlägg på facebook.Vill ni oxå läsa de så klicka här 

20161023_163318
Simon vann en massa Toblerone på Liseberg

Hur går de med Höften då?
Tja.. jag önskar jag kunde fortsätta säga som jag hela tiden sagt innan, att det blir bättre för varje dag. Men tyvärr har de gått lite bakåt. Har mer ont, blivit svagare igen (enligt min fantastiska sjukgymnast Kajsa) och jag känner mig tröttare pga smärtan.
Men jag ska inte deppa, säkert helt normalt med ett bakslag. Ska lyda sjukgymnasten råd och ta det lite lugnare, vila mer, inte slarva med kryckorna. 

Hösten är här!

Och med hösten kom den ovälkomna höstförkyldningen. Vaknade mitt i natten igår och kunde knappt andas, inhalerade min astmamedicin…fick hjärtklappning och vågade inte somna för de kändes som jag aldrig skulle vakna igen om jag somnade. Så jag tog mina hörlurar och lyssande på Tvillingpodden… men det uppskattades nog inte av min kära sambo att jag låg och skrattade för mig själv mitt i natten…nästa gång får jag välja en mer allvarlig podd nattetid 😉

20160922_135835

Dagens status är halsont och jobbig hosta.
Jag ska försöka ta mig ut och få lite frisk luft, solen skiner ute och det är såå höstfint med alla färgglada träd. Frisk luft gör gott för själen! 

host

I eftermiddag ska jag besiktiga bilen. Jag har ju bara haft körkort i ett par år, så detta är min första bilbesiktning jag gör själv. Tar med mig Simon som assisten så han kan hålla mina hjälpmedel och framförallt hålla mig sällskap 🙂

Trevlig helg på er!

 

 

6 veckor har med nya höften!

Jag klarade de!
jag har nu stått ut de 6 värsta veckorna efter operation.
Nu får jag börja släppa kryckorna och lära mig gå på nytt. Jag har redan fuskat och provat, så jag vet att jag kan gå utan problem…eller nja jag ser ju ut som en gravid anka som bajsat på sig, men ändå..jag kommer framåt, Yeah!

selfiecamera_2016-09-01-16-55-04-451
Och jag kan bära min egen kaffekopp så jag slipper stå till vid kaffebryggaren varje gång jag vill ha kaffe, underbart!
Jag får även börja köra bil. Vilken frihetskänsla!
Innan tyckte jag de var såå jobbigt med alla som tjatade och frågade –ska du inte ta körkort snart?
Nu fattar jag inte hur jag klarade mig 30 år utan körkort?

Jag måste fortfarande ha mina hjälpmedel ca 2 månader till. Kan inte gå på vanlig toalett osv. så kan inte göra några större äventyr. Men bara de att jag kan röra mig och inte är fast i min rullstol eller sängliggandes av smärtor eller däckad av morfin är så skönt.

Är så glad att det varit så fint väder dessa veckor, eftersom jag inte kunnat ta på mig byxor och skor själv så har de vart underbart att man kunnat ha klänning och sandaler varje dag. Jag har suttit många timmar i min rullstol och njutit av solen och lyssnat på tvillingarna Lagergren (tvillingpodden) i lurarna.

Simon tog sin första gitarrlektion igår, han tyckte det var superkul! Finns ju inget bättre än att se sina barn riktigt stolta & glada!
Jag önskar att jag kunde spela nåt instrument…eller sjunga!
Vad är jag bra på egentligen??

gitarrhero

 

En bättre måndag

img_20160919_104606Igår var hela familjen lediga. Killarna hade studiedag, Och Nellie skulle till läkaren (angående hennes bråkiga mage) så Johan var föräldrarledig eftersom jag fortfarande inte får köra bil…och inte kan ta hand om Nellie ensam mer än ett par timmar heller för den delen.

Efter läkarbesöket åkte vi till Västra hamnen i Malmö för killarna hade hört att det var rena pokemon-paradiset. Och de var de. En (inga namn nämnda) bröt ihop när batteriet på mobilen tog slut så han missade någon super pokemon. Men annars var de Super mysigt!  Helt vindstilla och klart på himmelen.

2016-09-19_14-52-29
Meningen med livet..dessa 4 gör mig hel!
2016-09-19_14-32-56
familjen poserar med öresundsbron i bakgrunden

 

 

Jag gick nog lite för mycket.. för plötsligt kom smärtan från h*lv*te! Men hade med mig morfin som tur var. Blev åksjuk på vägen hem (morfin & bilåkning går inte ihop för mig!) så låg hemma och kräktes på eftermiddagen. Men de var de helt klart värt för att komma ut med familjen.

2016-09-19_14-29-40 3 coolaste killarna jag vet!

Alla måndagar borde vara så här !

 

 

Nästan en månad med höftledsprotes

Snart har de gått en månad…
Även om de första veckorna efter operationen var tuffa emellanåt, så ångrar jag inte operationen en sekund. Var så rädd att de skulle kännas obehagligt att ha protesen, men de känns inte alls som jag trodde. Positivt överraskad.

Något annat positivt är att vi äntligen ska få nytt golv efter vattenläckan. Vi kommer få ett fungerande kök igen.
Har haft 3 veckor med fullständigt kaos.. äntligen kanske vi kan börja få lite ordning. Halleluja!

Ännu en positiv sak är att jag efter 4 veckor nu äntligen fått tillbaka min mobil som gick sönder i samband med allt annat som kom samtidigt (operation, vattenläcka m.m)

När vi ändå är inne på den positiva linjen idag, kan vi ju hylla de underbara septembervädret! I Love it!

Barnen tycker min nya fotoapp är jätte kul tydligen för jag såg att galleriet var fullt med tokiga bilder på mina älskade tokstollar  =)

Nelliebelliebus
Nelliebelliebus

 

Simzon
Simzon
Lukie
Lukie

3 veckor efter höftoperation

Kanske dax för en liten uppdatering så ni vet att jag lever.
Det blir fortfarande bättre för varje dag. Fått några mystiska stora blodblåsor precis vid operationssåret, men de försvinner väl förhoppningsvis snart.

Ägnat de senaste dagarna åt att (försöka) lägga pussel. Ni vet ett sånt där 1000 bitars pussel med roligt motiv.. just nu är de inte så jävla roligt längre.
Ägnat typ 3 dagar åt att försöka få ihop de, men de är nåt fel på skiten, måste reklamera det. (egentligen är det nog mitt tålamod det är fel på, men de kan jag ju inte erkänna)

Men nu när vi skulle äta, så packade Johan ihop de… 3 dagars slit åt skogen.
Vet inte vem jag tyckte minst om just då…Johan eller Pusslet 😉
Äh de var nog lika bra de… nu kan jag ju låtsas som jag hade klarat de, och skylla på Johan.

 

De är de små sakerna som gör livet stort!

ScreenHunter_01 Apr. 05 18.22Två veckor har gått sedan min operation.
Vill nog fortfarande säga att det går upp & ner. Varit morfin fri ett par dagar. Men i takt med att jag kan börja stödja mer på benet, och därav fuska lite med kryckorna då & då, ett par steg för att få med mig nåt från kylen till bordet t.ex. så blir ju smärtan oxå värre… Ja jag får skylla mig själv.
Inatt var de för jävligt rent ut sagt.

Men man uppskattar verkligen livet på ett annat sätt de dagarna (eller timmarna)  man mår bra. De små sakerna betyder så mycket.

Men lika mycket som de små sakerna kan göra mig lycklig i mina bra stunder, så kan de små sakerna oxå kännas som världens motgång när jag har ont.
Emellanåt vill jag bara läggas in på sjukhus, drogas ner och vakna upp när jag kan gå och röra mig fritt igen.
Under mina dåliga stunder kan jag bryta ihop och tänka ”tänk om jag aldrig blir riktigt bra igen!”
Medans jag i de bra stunderna tänker ”jag kommer nog kunna vara tillbaka på jobbet snart” och så börjar jag planera allt jag ska göra när jag är bra igen.

Ja de pendlar helt enkelt… men jag kämpar på. Det kommer bli bra… jag måste bara ha lite tålamod.

 

Höftoperation – dag 10

Lördag. Bästa dagen på veckan (för då får man äta godis!)
En vecka sedan jag blev utskriven från sjukhuset.
Veckan hemma har gått ganska bra. Tufft emellanåt, men inte värre än väntat.
Inte höftmässigt iallafall.

2468837_6199513_b

Men vad jag inte hade räknat med var att hemmet skulle bli kaos!
Vi har fått en liten vattenläcka, och igår kom golvläggaren hit. Det slutade med att de rev upp golvet i hela köket och hallen. Vilket innebar att de tömde allt och satte det i vardagsrummet. Nu snackar vi allt…möbler, tömde skafferiet (hur sjukt mycket saker har man i ett skafferi?), tömde garderoben i hallen (varför har barnen 17 skor var och 15 jackor?) !
Så inte bara det att vi ska leva utan kök i 3 veckor, vi får även klara oss utan vardagsrum eftersom det är fullständigt kaos där. Kul!

Annars gå de lite upp & ner. Torsdag var en bra dag, men en desto sämre kväll. Fredagen var hemsk…idag känns de än så länge okej.  Så nu hoppas vi det fortsätter åt rätt håll.

Nu ska jag ut och njuta av det härliga vädret!

Trevlig helg!